vindensmelodi

andas här med mig, andas på min panna.

,,,mötte jag en gammal kvinna, 93 år för att vara exakt. Hon var pigg och kry och körde bil själv till affären. Hon luktade gott och man anade en svag doft av Jean Paul galietter´s parfym,,,,ni vet den med kvinnokroppen. Hon var fint klädd och hade pigga ögon som var kloka.
Vi satt en lång stund och pratade, och hon var en otroligt spännande människa att lyssna på.
Hon var från Stockholm, men hade i rätt unga år sagt till sin klass där hon var lärarinna,,,,att hon en dag skulle flytta till ett litet hus vid en sjö.
Eleverna undrade hur hon kunde vara så tvärsäker på det,,,och hon svarade,,,"jag följer mitt hjärta"
Hon drog ned den där stora Sverigekartan och blundade och satte sitt pekfinger någonstans på kartan,,och sade med stängda ögon åt eleverna "Hit flyttar jag någongång då jag blir äldre"
Eleverna skrattade åt henne och tyckte det var en lite smågalen kommentar,,,,sedan föll denna händelse nog i glömska hos många,,,,,men inte hos den nu gamla kvinnan jag träffade idag!
Hennes då unga pekfinger hade hamnat uppe i Västerbotten vid en sjö som hette Malgomaj,,,och till Maljomaj skulle hon flytta,,,,någon gång,,,,och många år senare hittade hon ett litet hus där.
Nu har hon bott här uppe i fjällvärden i över 30år,,,så hon var alltså i pensionsåldern då hon tog beslutet att uppfylla sitt hjärtas önskan,,,det tog många år,,,men uppfylld blev den :)
En mysig gammal söderböna uppe i Lappland,,,och hon vill aldrig härifrån.
Hon berättar att hon brukar ha alla dörrar öppna på sommaren och spela på sin flygel så att det hörs över hela Malgomaj,,,och så skrattar hon,,,ett härligt hjärtligt skratt.
Jag sitter bara med ett leende på läpparna och hör hur hon säger " Nehepp,,nu är det dags att köra hem och koka eftermiddagskaffet vid grill platsen nere vid sjön,,,på öppen eld - Då är det som godast"

Vi vinkar adjö, och tackar för pratstunden,,,och jag funderar på om den betydde lika mycket för henne som för mig ;)







Följ era hjärtan! Era inre drömmar,,,för någon dag,,,någon gång,,,så kommer det att gå att genomföra.

,,,för Sabina Najjar, som somnade in i Tisdagsmorse.
Vila i frid.

Tänka sig,,,nu har jag bloggat i ett år!!! och försökt samla mina guldkorn här och i mitt hjärta. jag har fått läsa mååånga av era små mirakler i vardagen,,,vardagsmirakler!
Vissa har varit stora och vissa har varit små,,,men naggande goda ändå :)
Jag har fått uppleva mina egna små vardagsmirakler, och fått dem stötta och blötta här.
Men det har varit en härlig resa att göra,,,både skratt och gråt har jag fått uppleva här i bloggvärlden, och att det fanns så´n kärlek och värme och tro till människan här i cyberrymden kunde jag aldrig drömma om.
och att det fanns så många intressanta blogga och livsöden kunde jag heller inte tro,,,att lilla jag skulla få dela så många olika livsöden,,,
1år har gått,,,och många möten har det blivit. Både här och i det verkliga livet.
Några av dessa mötem har jag skrivit om,,,och några har jag bevarat i mitt inre,,,, och några kommer jag att skrivaom framöver,,,,

Mötet mellan människor är en av de mest spännande saker jag kan uppleva, och som jag verklegn lever för,,,det ger mig insperation, eftertanke och reflektion,,,över livet,,,tiden och hela världsaltet.