vindensmelodi

,,,för er om en man som jag har i min länklista. Nämligen Peter Bendtsen, numera Peter Petrus Solaris. Första gången jag träffade honom var på mitt jobb, och jag förundrades över vilken spännande man han var, med spännande historia och ett härligt sätt att vara.
Han berättade att han var lärare och konstnär. Han berättade om alla ungdommar som ofta vände sig till honom just för att han förstod på ett annat sätt än de andra lärarna. Han är en fantastisk lyssnare och även en intressant talare. Med annorlunda tänk, och nästan magiska budsakp kan man sitta och lyssna hur länge som helst.
Han är en varm ödmjuk person som bara vill sprida sin kärlek, utan att förvänta sig något tillbaka. Jag mötte honom flera gånger och det var lika spännande varje gång att få samtala med honom. Han hade på den tiden långt buskigt skägg och långt hår i hästsvans, och han var gift med den många år äldre konstnärinnan Hilkka Raekallio , vilken var hans själsfrände.
Tyvärr så dog hon nu för några år sedan i en olycka, och Peter var förkrossad, och hade några år av outsäglig sorg,,,han klippte av sig sitt hår och rakade bort alt skägg,,,och om det inte varit för de gula byxorna han alltid bär så hade jag aldrig känt igen honom! Men det är ett säkert kännetecken för Petrus Solaris,,,hans gula kläder :)

När jag träffade honom en tid efter detta så berättade han att han mött en kvinna och var kär,,,och att han tillät sina elever för första gången ha på sina mobiltelefoner på lektionerna,,,,,om de var nykär :)) för nu visste han hur underbart det kunde vara att få uppleva kärleken än en gång senare i livet. Och då menade han att man måste få ha telefonen tillgänglig under den första fasen av nyförälskelsen - annars blir man tokig :))
Det var något som jag minns särskillt väl av våra samtal vi haft genom dessa år.

Peter föddes i Danmark av en mor som försökte abortera honom flera gånger utan att lyckas,,,han klammrade sig fast vid livet,,,som han själv säger.Han växte sedan upp med denna mor och en styvfar som slog honom under hela hans uppväxt, tills han som ung grabb tog sig därifrån.
Men han tog med sig viljan att leva och styrkan att överleva ut i livet utanför hemmet som var fyllt av misshandel, sprit och slagsmål. Han har "skrivit" en ljudbok om sitt liv, och som är både gripande, rolig och fräck.



Det han har lärt sig av detta är inte att vara hård och kall, som man kunde tro,,utan att vara ödmjuk och kärleksfull. Sällan har jag mött en sådan människa med så stor kärlek att ge, och med sådan humor och sådan livsglädje. Han jobbar nu både som föreläsare, konstnär och författare. Han har lärt sig massor om reiki och healing och går en andlig väg i sitt liv. Sist jag träffade honom nu var på en av hans föreläsningar, och det var bara beundransvärt. Hela han utstrålar ett lugn och en possitiv energi. Och hans tavlor är fantastiskt vackra.

Nu är han nere i Colombia och hjälper människor där som har det svårt, och han vädjar i ett mail till mig att sprida hans hemsida vidare och gärna samla in pengar så att han kan fortsätta sitt arbete där nere. Och eftersom många bloggar har insamlingar, så varför skulle inte jag kunna skriva om Peters vädjan här i min blogg. Klart man ställer upp för en vän :) Så ni som känner att ni vill,,,maila honom gärna (eftersom jag inte vill sätta ut hans kontonummer) så får ni veta var ni kan sätta in pengar,,, eller maila till mig.
Det kan ta et tag innan ni får svar av honom eftersom han inte kommer åt en dator ibland på flera veckor. 


[email protected] 

        
Inne på hans hemsida kommer nu en uppdatering om vad han arbetar med och bilder,där finns också kontonummer för de som vill hjälpa min gula vän :) under fliken "Aktuellt just nu"


                                       

,,,tiden stannar upp ett slag, ingenting blir som förut. Våren tvekar och vintern vill inte vara med heller. Luften är tung att andas och hjärtat slår ej som förut. Gråten väller upp och sprider sig genom bänkraderna. Det var en vacker, ljus och högst personlig begravning,,,både för att prästen var vän till Jenni och många av oss andra, och för att alla delade med sig av de vackra minnen som hon gett oss var och en på sitt sätt. Alla kände vi henne fast på olika vis - och alla fick vi vara en del av hennes liv. Detta liv som blev en vacker  livshistoria, dock alldeles för kort,,,men vacker! Och skönheten fortsätter att leva vidare i hennes tre barn.

Jag var på ett föredrag med Lasse Gustafsson.  Ni vet han, brandmannen som fick svåra brännskador och som miste sin vän i en brandexplosion.
Vilken kille!!!
Makalöst, här kan vi snacka om en människa som är possitiv :) Den som inte berörs av hans föreläsning vet jag inte hur de är skapta. Det var en av de bästa föreläsningar jag har varit på, och det var värt varenda öre,,,och då ska jag tillägga att Farbror haffa fick sin beskärda del också när vi bilade ner,,, 1500:- gick det på! Men som jag sa, så var det värt varenda korvöre,,,både i inträde och fortkörningsböter.



Lasse är hälsopedagog med inriktning på debriefing, mental träning och organisations-utveckling samt inom The Human Element. Hans kurser inriktar sig på person- och organisationsutveckling och hans ämnen är bland annat: trygghetszoner, ledarskap och medarbetarskap, mötet mellan människor och att ta vara på de möjligheter som finns.

Boken "Leva vidare"

Ett utdrag från boken Leva vidare

"Ett eldhav stort som Globen omger oss. Det är 1000 grader varmt. En människa börjar kremeras vid 700. Håret och skägget knastrar när det brinner av och det bubblar i hörselgången när öronen smälter. Fingrarna förkolnar utan att det känns.
-Jag dör nu, tänker jag och andas in hårt för att det skall gå fortare. Mina värderingar brann upp tillsammans med mitt ansikte den där natten.
När jag vaknade var det till en ny värld. En värld av skönhet."



Jag fick mig ett snack med Lasse efteråt och fick tid att fråga honom de där frågorna man har till en människa som varit så nära döden och fått återvända till livet. Det var ett hallelujha moment vill jag lova :)
Det mötet glömmer jag aldrig!
Behöver jag säga att jag köpte boken direkt ;)

Jag var ut en gång för länge sedan på puben, jag stod där i baren och kikade ut över alla människor som fanns där. Alla typer av människor fanns det, olika klädstilar, olika kulturer och olika åldrar. Efter att jag stått där ett tag så kom det fram en kvinna och ställde sig bredvid mig och hon började småprata med mig medan hon beställde sin öl. Det var en väldigt sprallig och glad kvinna, med glimten i ögat och huvudet på skaft. Efter en liten stund skrattade vi högt och tokade oss. Då plötsligt så sa hon,,, "Nu vet jag!" " Det var ju till dig jag skulle ge den här lappen!"
Va,,,svarade jag oförstående,,, vilken lapp,,,och vaddå jag?
Hon grävde i jeansfickan med ena handen medan hon höll i ölen med den andra,,,och fiskade upp en utklippt lapp som var skrynklig.
"Jag såg den här i tidningen en dag och klippte ut den,,,det kändes liksom som att jag skulle behöva den till något, någon dag,,,men visste inte vad. Men nu vet jag! Det var meningen att du skulle få den! "
Kvinnan som kommit som en storm,,,gav mig lappen,,,tog mitt huvud i sina händer och pussade mig med ett högt smack i pannan, och försvann som en virvelvind in i folkmängden. Hon vände sig om och småropade tillbaka emot mig "glöm inte att du är värdefull som du är, och duger som du är,,,,låt ingen sätta sig på dig!"
Jag tittade efter henne och log,,, och öppnade min hand och tittade på lappen,,,



"Ingen kan ständigt hålla masken, så du kan lika gärna vara dig själv från början - så får de ta dig som du är."



Den lappen är det första som jag klistrat in i min nya skimrande bok, som ett vittne om en mycket klok kvinna, med ett mycket klokt budskap och för att livets små nycker på ett nästan övernaturligt sätt att fått mig att inse det :) Jo, lappen har jag sparat under alla dessa år,,,och nu sitter den ihoptejpad i min nya bok :)
Livet är bra förunderligt ibland.

Nu har jag skaffta mig en speciell fin liten antekningsbok från Indiska :) Nu ska jag börja skriva tacksamhets dagbok som Vida gör :) och även Malve har införskaffat sig en klokbok.
Inom dessa skimrande pärmar ska det rymmas all min tacksamhet och alla kloka ord som jag hör eller läser. Allt sån´t som gör mig glad och alla braiga tips om hur man blir mindfull.
Fina ordspråk och kloka råd.

Hittade denna hos Vida :) Och antog utmaningen direkt!



Såhär lyder instruktionerna:
Länka till den som utmanat dig/där du hittade listan, svara på frågorna, och (om du vill) utmana fem andra bloggare! Det kan också vara lämpligt att meddela dem att de är utmanade.


Tre yrken du drömde om när du var yngre?
Akutsjuksköterska.
Ambulansförare.
Veterinär.

Tre yrken du skulle vilja prova på?
Stuntman,,,eller kvinna då ;)
Pilot
Psykolog

Tre yrken du inte skulle vilja ha?
Museivakt (har inte tålamodet helt enkelt).
Elitidrottare.
Bingovärdinna.

Tre språk du skulle vilja kunna?
Franska.
Spanska.
Italienska.


Tre länder du vill besöka (som du inte tidigare varit i), och varför?
Australien, Bara sååå mäktigt (tror jag;)
Island, och få bada i varma källor, rida islandshästar och tölta :)
Thailand, mångas drömsemester bär ju dit, men jag har aldrig kommit så långt, men tror verkligen att jag skulle gilla kulturen där, maten och invånarna :)

Tre platser/områden i Sverige du skulle vilja besöka (som du inte tidigare varit på)?
Skåne.
Småland.
Västkusten.

Tre svenska platser/områden du varit på och vill återvända till?
Höga kusten,,,är sååå vackert.
Ragunda kommun, med Kung Chola long kong´s tempel.
Gotland på medeltidsveckan,,,vilken upplevelse :)

Tre platser i Sverige du skulle kunna tänka dig att flytta till?
Gotland!!!
Örnsköldsvik - Höga kusten.
Varför inte kiruna ;)

Tre talanger du önskar att du hade?
Att kunna göra människor glada och lyckliga.
Att kunna se människors inre behov.
Att jag kunde sjunga så att det gick rakt in i folks hjärtan.

Tre saker som alltid finns i ditt kylskåp?
Haullomiost.
Oliver.
Soltorkade tomater.

Tre hundraser du skulle vilja prova på/kan tänka dig att ha, som du inte har/har haft?
Grand Danois.
Bulldogg
Chihauaua.

Tre "saker" du önskar att du var bättre på än vad du redan är?
Att sjunga.
Att lyssna.
Att skratta :)

Tre (icke hundrelaterade?) "ämnen" du skulle offra delar av din fritid för att lära dig mer om?
Ayruveda.
Yoga
Mindfullness.

Tre saker du skulle köpa till dig själv om du hade 10.000:- "över"?
Ny soffa.
Nya mattor.
ny säng.



Ta den ni som vill :)

,,,resan till Spanien bokad :) Vi åker i maj till Mollorca. Det ska bli såååå skönt :)
Då ska jag ligga under en palm och dricka Sangria och läsa en bok, och svalka
mig emellanåt i poolen :) Underbart!!
Och så får jag fira min födelsedag under solen i södern :)

Som bekant så pryds mitt hem med diverse ljuslyktor, de flesta från Indiska. Jag bara älskar levande ljus och atmosfären som det sprider.
Jag kan inte få nog av alla dessa ljuspunkter i mitt hem,,,i mitt liv. Lågorna som fladdrar och värmen som sprids. Det är så mysigt att sitta och titta in i lågan,,,för att inte tala om en brasa.  Nästa gång jag åker till stan så måste jag in på Indiska för att hitta fina ljuslyktor att sätta upp här hemma.
Att se saker och ting från den ljusa sidan :) får så mycket större perspektiv. Med levade ljus blir det så mycket lättare att finna ljusglimtarna i sitt eget liv också. Att försöka vända på tänket, och se det possitiva i stället för att köra fast huvudet i trög negativ mossa.
När det känns trögt och negativt,,,så brukar jag tända mina ljuslyktor, sätta mig ned och andas in ljuset, och fråga mig själv de där frågorna som behövs ibland för att man ska stanna upp och leva i nuet. Vad är det som har betydelse för mig? Och vad är det jag vill med mitt liv? Vem är det som bestämmer i mitt liv?
När jag ställt mig dessa frågor i lågornas sken, så känns det mycket lättare att vara jag ;) då jag inser att det jag som är ressigör i mitt eget liv ännu en gång,,,och då jag ännu en gång har insett att jag har endast här och nu.

,,,slappna av och njut i 7 min.

 

,,,när man går in på begravningabyrån och ska
betala in pengar till blodcancerfonden.
Det känns när jag läser hennes dödsannons.
Så overkligt, så hårt.
Det känns när jag läser alla små söta lappar
hon skrivit till mig,,,
Det känns när jag lyssnar på alla skivor hon
köpte till mig.
Det känns när jag dricker "Ingen som du the"


Det känns ont,,,så ont,,,

Vila i Frid - Vi ses!

,,,som ni sa, och tog fram penslarna, dammade av staffliet,
satte på lite jojkmusik, och inväntade känslan,,,
Jag har långt kvar innan jag blir så duktig som Emma på Livskrafter.
Hennes verk är bara helt fantastiskt vackra.

Men kul är det och det är en bra terapi ;-)
Resultatet? Ja, det ser ni här:

Tack söta Malve för denna utmärkelse!



Det var en bra ide´att ge den till alla på sin länklista, så nu gör jag detsamma - skickar denna utmärkelse vidare till alla på min länklista.
Så kära vänner, ta för er!
För ni är alla kreativa bloggare :-)

Kramar till er alla :-)

Åh vad härligt att vara inne hos Vida och höra Sofia Jannok, jag känner mig precis som hemma :-) Alla renarna, fjälltopparna, samerna, snön och jojken,,,,
Jojken är underbar, och det är helt underbart att få sitta och lyssna när de jojkar,,,helst intill en liten lägereld uppe på fjället så att jojken ekar emellan fjälltopparna :-)
Emellanåt berättas det historier om gamla tider,,,så man blir alldeles hänförd. Vilka människor, vilken historia,,,och vilket arv de bär på,,,mystikens arv.
Åh, tänk om jag kunde ta med mig allt ner till er på bloggträffen :-)
Lite jojk,,,lite Norrsken,,, lite fjälltoppar och några renar.  Och hemkokt hjortronsylt!
Men jag får väl bjuda upp er hit på bloggträff nästa gång :-)
Då kan vi åka hundspann upp på fjället och lyssna på jojken och titta på norrskenet i natten,,,,







Lyssna på lite Jojk,,,



Och här min favoritjojk,,,som jag ibland jojkar själv ;-)




Från vårt eget fjäll!!!

Och detta videoklipp är lite kuriosa för mig då :-)) Eftersom vi mestadels vistas uppe i Klimpfjäll.
Och alla som är med på klippet är vänner och bekanta och mina barns kompisar och klasskamrater....
Och det är ju här i Klimplfjäll våran egen Sandra Dahlberg är född och uppvuxen :-) Som jojkar som en gudinna ;-)
So enoy våra stafettlekar här i norr,,,Klimpen here we come!!!

,,,nästan varje hårt och kallt hjärta jag mött finns det en underliggande vilja att känna kärlek som hjärtan ska känna i normala fall. När man skrapar på ytan hos människor som är argsinta och missnöjda,,,så döljer sig där alltid ett hjärta som vilket annat hjärta som helst. Det är bara så svårt att få loss betongen runt vissa personers hjärtan.
Ibland har jag huggit och slitit, och det har tagit tid - men ut har det kommit ett hjärta rödaste rött ändå till sist. Och ett vackert hjärta som blir av med sina bördor glänser som djuprödaste eldsflammor,,,, visst kan det finnas smågrus kvar som skaver lite, men de är för små för att stelna till runt hjärtat,,,,bara man har en hjärthammare av milda och vänliga ord så håller man betongen borta. Och dessa hjärtan jag mött som blivit av med sitt skal har blivit lite extra vackra för mig.

Nu har jag ändrat bakgrundsbild och typsnitt på texten. Tänk att jag blir så less fort,,,måste få ändra lite ibland. Ibland kommer Herr Tråkmåns och sätter sig på min axel, och bara tycker att jag ska förnya mig och ändr lite. Ibland håller jag med Herr tråkmåns, men ibland ber jag honom fara ocj flyga ;-) I dag fick han sitta här en stund och tycka till om min blogg.

Satt och funderade över att strukturera upp mitt liv, skriva tacksamhetsdagbok som Vida gör, och göra en "to do" lista. Försöker att fundera ut hur vardagen ska bli så okomplicerad som möjligt och hur jag ska minska stressen.
Hur jag ska fokusera på det possitiva och se möjligheterna isället för hindren,,,
Jag hittade Stronger.se och Jens Olof Stolpe!
En otroligt duktig kille som vet vad han pratar om. Han är funktionshindrad, och har vänt alla sina svårigheter till möjligheter :-)
Impad blir jag av denna kille!!!




När människor runt om mig pratar om att tänja sina gränser frågar jag mig; vilka gränser?

- Jens Olof Stolpe

Egentligen är detta klipp lite elakt,,,men jag kan bara inte slute skratta ändå när jag ser det,,,,det är bara sååå galet!
Ni är nog många som har sett det redan, men ibland behöver man få sig ett riktigt gott skratt,
och även om jag tycker synd om de stackarna som är där,,,,så bara kan jag inte sluta skratta jag heller.
Det är ungefär som när man var liten och gick i skolan,,,och fröken sa åt en på skarpen, och man visste att, nu är det inte läge att skratta,,,och då bara liksom väller det upp, och går bara inte att stoppa!!! Än hur mycket man försöker,,,,



Med risk för att ni tycker jag är elak och har sjuk humor så,,,, kommer den här i alla fall :-))

,,,något som ska vårdas och skötas.
Men det är inte lätt att spela på rätt sträng,
att hitta rätt svar, att se rätt spegelbild,
som reflekterar rätt ljus och rätt skönhet.
Kärleken är en konstig lek,,,

Sitter och funderar lite. Jag har satt mig i soffan med fötterna på min indiska puff och slagit upp en stor kopp the, i en av mina favoritmuggar som jag köpt på Indiska. Jag dricker theét som jag fick av min vännina som lämnade oss i Torsdags,,,, "Ingen som du" the. Jag stryker över etiketten med pekfingret och läser högt för mig själv,,,, "Ingen som du"  Nej, det fanns ingen som hon,,,och hon tyckte att det fanns ingen som jag :-) Men nu är jag har själv med mitt ingen som du the´. Hon brukade ofta köpa med sig the hem till mig när hon hade varit till stan. Detta var det sista hon köpte,,,och det finns mycket kvar, och jag kommer att tänka på henne varje gång jag dricker det. Och tänka på att det fanns ingen som hon.
Och lite märkliget är det nog,,,, men honungen som jag har i thee´t kommer ifrån den kvinna som nu lever ihop med pappan till hennes barn som hon lämnade här kvar,,,det är egen tillverkad honung av bästa kvaliteé och är mycket gott. Jag fick burken av henne då jag var ut till barnen med blommor och kondoleanser i Torsdagskväll.
Och nu sitter jag här med min favoritmugg,,,,the från min vännina som inte finns kvar och honung från den kvinna som ska uppfostra dessa barn.
Men det är ju lite så med livet och döden och allt,,,,det blir en cirkel, som ska slutas,,,,och det bara är så.

Jag har blivit utmanad av Vida att fortsätta denna story. Den började hos Svante, och nu går den vidare. Jag tänkte ägna min utmaning till min vän som nyss lämnat oss,,,både för att hon gillade att läsa och för att hon faktiskt var språklärare,,,och detta ska ju skrivas på engelska. Jag tror hon hade tyckt om denna berättelse som håller på att skapas. Dessutom döper jag denna lilla huvudperson i storyn till Jenni, som ett minne.



Såhär skriver Svante i sitt inlägg från i förrgår:

Har ni tänkt på hur många tankar och idéer som far genom medvetandet varje dag!? Här är en som kom farande i dag:

"Hmm, jag skulle vilja skicka in ett bidrag - men vad? Kanske själva den här bloggen kan bli ett bidrag i det här lekfulla vem-vet-vad-som-händer-projektet... Eller? Nä... Ja, men jag kan ju... Ja, vilken kul idé! DET gör jag! Jag startar en "stafetthistoria", så får det bli ett gemensamt bidrag från en liten pluttebit av den oändliga bloggosfären. Varför inte? Känns kul..."

Eller, med andra ord: Jag har skrivit en inledning på en liten historia om en flicka med ett gult paraply. (Observera att det inte alls handlar om "den riktiga Amy" med sitt gula paraply som ni kanske sett på YouTube, utan om... - inte vet jag. :-)

Inledningen är tre stycken lång och tanken är att lämna över den till en annan blogg(are) för att den ska få växa med en liten bit (sisådär tre nya stycken, eller kanske två eller fem), varpå den lämnas till ytterligare en blogg(are), och så vidare... (Anledningen till att jag tänker mig bloggare som skribenter, är att det vore extra kul att kunna följa berättelsens framväxt via nätet.)

Hela idén bygger ju förstås på att den jag lämnar över stafetthistorien till tycker det är en kul idé, har lust att bidra och inte drabbas av alltför mycket prestationsångest - och att detsamma gäller nästa och nästa och nästa person... Ända tills stafetthistorien återvänder hit, färdig och fin, den 19 januari.

Det är värt ett försök... I bästa fall kommer en ny bit av historien att skrivas en gång per dag, men om den skulle stanna upp och någon "sträcka" skulle ta längre tid är det inte hela världen. Allt är bara ett kul experiment! Och när historien återvänder till mig skickar jag den till Amy och i bästa fall kommer den med i filmen och alla vi som bidragit får åka till USA och se premiären och gå på galapartyt. :-)

Jag tyckte det verkade bäst att skriva på engelska, men om någon tycker det tar emot för mycket och hellre skriver på svenska, åtar jag mig härmed att översätta innan jag mejlar vår berättelse till Amy. Om det nu blir någon... Det är upp till er!



Här är berättelsen:

There once was a little girl who wanted to save the world. She wasn't sure that the world really needed to be saved. All she knew was that she wanted really badly to save it. And all she had was a yellow umbrella.

What good is a yellow umbrella, she thought. If only I'd got a purple one, or a green with pink stars. But all I have is this yellow umbrella. Well, she thought, there must be a way. And so she went out in the street with her yellow umbrella, at noon a hot and sunny day.

She hadn't been walking longer than to the crossroads by the bakery when she met a man who spoke to her. "What a lovely umbrella", he said. "It's got the colour of the sun. Is it yours?"

As soon as he said that the little girl realized that her umbrella was a symbol of the sun. She was carrying the sun in her hand and if she could do that she could save the world as well but she still didn't know how. She looked up at the man and answered: Yes it is mine but it also belongs to the rest of the world depends on how you see it.

The man was quiet for a while and then said: Do you know what? I think you have a lot of wisdom. Take care of that yellow umbrella and remember that everything is made out of magic. The little girl looked up at the man and took him by the hand....

She said  "My name is Jenni and i would be happy if you could help me to save the world"  The man smiled at her and said  "offcourse my little dear!" He took up something  from his pocket, and gave it to Jenni, his eyes was full of love, and his hand was warm and safe. The litte berlock was shining in his hand, he pot it into her little hand and said  "Everything that you belive in you can get,,,you can reach every goal you want, and you can give the world your love and wisdom"

The old man and Jenni walked a bit down the street, her umbrella was shining and her berlock was shining. The man looked up in the sky and said: " You know, we are going to look for all the things who shines, all things that means something for people, all things that are lightning up poeples lifes"
Just when the man had spoken, they heard a sound. A intresting sound of,,,,,





Nu utmanar jag   Mariasbetraktelser  att ta över denna story.

Min kära vännina somnade in idag.
Vila i frid kära Jenni, du kommer alltid att finnas i mitt hjärta.



Till er som är kvar:

Varje gång du tänker att du inte orkar längre,
kommer från ingenstans,
ett litet ljus.
Det lilla ljus,
kommer att förnya sin styrka,
ge dig kraft att gå,
ett steg till.

Vindensmelodi

Lovar du att vara ärlig? Ja
Låt just nu: Hallelujha med Kurt Nilsen
Om du röker: Någon enstaka gång.
Beroende av: snus o böcker
Favoritkaraktär(er) i bok: Den typiska gamla kvinnan som ser tillbaka på sitt liv.
Vem behöver du mest just nu: ja säg det, jag vet i alla fall VAD jag mest behöver just nu : Lugn och ro.
Vad tror folk om dig: Att jag är en gladskit!
Stämmer det: Ja, det tycker jag,,,men jag har djupa sidor också :-)
Vad säger du för att imponera på någon: Sanningen
Hur imponerar man på dig: Genom att vara ärlig, öppen och framförallt ödmjuk inför livet.
Brukar du skratta för dig själv? Ja.
Vad står det i ditt senast inkomna sms: "Ok, hoppas att dom var lite loja idag då,,,,,"
Vilken är din favoritmålning?: Ett älskande par.
Äger du några converse: Ursäkta om jag är dum nu,,,men vad är det?
Festar du mycket: Nej.
Är du allergisk i mot något: Vet inte riktigt.
Vad har du för mobil operatör: Telia
Har du haft sex idag: Ha ha skulle inte tro det.... är singel sedan länge
Nästa mål i ditt liv: Att hitta mig själv :-)
Hur svarar du i mobilen: Mitt namn eller,,,Ja Hallå
Vem ringde du senast: Mitt ex.
Vad sa den du senast pratade med i telefonen: "Vi är hemma nu och det har gått bra,,,"
Antal sömntimmar inatt: 7
Sov du ensam: Nej, min dotter sov bredvid.
Tycker du om din pappa: Oh Ja!!! Och saknar honom fruktansvärt mycket också!!!
Brukar du komma i tid: Alltid
När mår du bra: När jag inte har några krav på mig, och får vara lite för mig själv,,,typ i hängmattan med en god bok,,,eller får meditera en stund.
När blev du fotad senast: I Fredags.
Vanligaste färg på dina kläder: Svart, rött och grönt.
Vad tycker du om fötter: Lika som alla andra kroppsdelar.
Är du smart: Njaeoo,,, jag har ju i alla fall en universitetsutbildning,,,men att vara smart kan inte alltid mätas i så´na saker,,,det är så mycket mer och ett så mycket större begrepp!
Är du aktiv i skolan: Nej, men skulle gärna sätta mig i skolbänken igen.
Vem/vilka saknar du just nu: Min Pappa!
Favorit dryck på morgonen: Kaffe eller The
Rakar du benen: Jo man får allt ansa i djungeln ibland
När brukar du gå och lägga dig: Allt mellan 22-01
Är du blyg:Nej inte som oftast,,,men om det gäller en kärleksrelation kan jag bli det.
Vill du hellre ha mail än brev: Brev är faktiskt roligare, men det sker ju sällan nu förtiden.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Jo!
Har du spytt offentligt: Nej.
Vad skulle du göra om du vore kille för en dag: Oj,,,, ingen aning,,,,
Använder du stjärnor eller kajal: kajal
Vem/vilka har betytt mest i ditt liv: Mamma, Pappa, Bror och mina barn.
Är du nöjd med ditt liv: för det mesta - jag börjar inse att alla har sina ryggsäckar fulla på ett eller annat vis, och att byta med någon skulle inte göra något bättre,,,och eftersom jag inte vill byta,,så förmodar jag att det är att vara rätt nöjd ändå.
Om inte, vad vill du ändra på:
Är du bortskämd: Njae,,,ibland kanske.



ta den ni som vill :-)

Vad är skönhet? Är det bara ett yttre skal som man putsat och fejat och visar upp, något man lagt ut en massa pengar på,,,,eller är det något annat?
Vem är det som bedömmer vad som är skönhet?
Kanske sitter skönheten bara i betraktarens öga.

Inre skönhet,,,,,syns den? Hur man är som person och mot sina medmänniskor, hur ödmjuk man är i livet,,,,kan det vara skönhet? Kan skönheten växa? Kan en personlighet vara skönhet? Tappar man skönheten om man är en bitter och elak person?
Kan man mäta skönhet? Blir det en rättvis tävling eftersom alla betraktare är olika. Och alla som ska bedöma detta,,,är de medveten om vad de åtar sig? Är de medvetna om de konsekvenser det ger?


Hur man nu än vill se på skönhet så vet jag att,,,,
Den inre skönheten,,, är i alla fall något som finns kvar hos en ödmjuk människa, den förfaller inte även hur långt tiden sträcker sig, även om det yttre skalet faller samman och krackelerar i småbitar- så består den inre skönheten!
Den betydelse den männsikan har och har haft för sina medmänniskor.
Och jag strävar efter att bli så vacker som möjligt :-)



Foto: Christofer Eriksson.




Foto: Christofer Eriksson.

En kompis från Ö-vik lirar med Roger Pontare på Holmen blues festivalen.

Kolla in detta,,,





Kolla in hos Svante Odmark,,,som har bloggen "det gula paraplyet" så får ni veta mer om hur ni kan vara med i detta otroligt roliga äventyr :-) som miss Amy i USA har startat :-)
Var med och samla in saker till den film som hon ska göra,,,,
Det kan vara vad som helst typ: 
 
Det vore väldans kul om ni tar chansen att skicka in alla fina, "lovely" saker ni gjort till Amy så att de kan komma med i filmen, och väldans kul om ni vill skicka en kopia till den här bloggen - så att den kan bli till det inspirationscenter den vill vara. Här följer en lista på saker som bjuds in att vara med i den film som ska göras på 100 dagar mellan den 20 januari och den 29 april:

Musik av alla sorter
Band
Singer-Songwriters
Videor
Kortfilmer
Animerade filmer
Målningar
Teckningar
Konst
Illustrationer
Sanna berättelser
Påhittade berättelser
Dikter
Listor
Monologer
Pjäser
Dans
Uppfinningar
Hantverk
Fotografier
Bilder tagna med mobilen
Arkitektur
Design
Kulinariska kreationer
Dagboksanteckningar
Kollage
Sandslott
Allt möjligt

Så, kära besökare, berätta för dina barn, bonusbarn, vänners barn, syskonbarn, barnbarn, och för alla dina vuxenvänner och deras inre barn, om detta! Hjälp mig att sprida medvetenheten! Vi har 16 dagar på oss, innan almanackan visar 20 januari...

JANUARI: En månad av återspegling och reflektion, eftersom jag hade varit deltids sjukskriven i ett år då,,,,det kändes som att det var en avgörande tid för att faktiskt kunna blicka bakåt och inse att jag faktiskt hade orkat, hade kommit upp, hade fixat att börja jobba igen,,,, ett år är en lång tid tycker man,,,men för mig var det som en liten blink,,,,Men många funderationer har jag haft.


FEBRUARI: Jag skaffar mig mitt radband, och går in för att träna min inre styrka,,, med meditation, yoga och avslappning. Mindfullness är en viktig del i den vardagliga avslappningen. Under den här tiden fick jag lära mig det mesta om avslappning och djupandning. Något som jag bär med mig resten av livet,,, insikten kom också att min stress relaterade åkommor är något jag får acceptera och lära mig hantera,,,inget jag bara kan knäppa med fingrarna för att få bort,,, jobbig insikt stundtals,,, men så viktig för mitt forsatta leverne.




MARS: Denna månad förgylldes av både sportlov och påsklov, och jag fick tid att praktisera mina nya kunskaper i avslappning. Vårvintern här uppe i Norrland är förträffligt vacker och att vara ute i naturen är både läkande och stärkande,,,ljusare tiden randades.




APRIL:  Jag börjar blogga, och upptäcker en helt ny värd av härliga människor som finns därute och stödjer varandra,,,,jag kallade min blogg för Vindensmelodi, för att den symboliserar det man hör om man lyssnar till sitt inre,,,lyssnar till sin egen inre vind, som har så mycket att berätta,,,så mycket att ge.
Jag fick för första gången höra min favoritlåt  Hallelujha,,, som gett mig många härliga stunder med sång för mig själv här vid datorn.
Jag träffade Madde och hennes mamma Anne ganska fort i mitt bloggande, och har funnit två av de mest starka strålande kvinnor någonsin,,,,när Madde senare lämnade det här jordelivet sörjde en hel bloggvärd, och en av de största gåvorna på kortast tid någonsin rullade in till barncancerfonden


MAJ: Jag tar en retreat till mallorca och får mitt livs största minne i form av den lilla flickan Marga, som låg på botten på bassängen,,,,och jag dök i med kläder och allt utan tanke på annat än ett litet liv som höll på att gå till spillo. Hennes familj hade nyss kommit och satt en bit längre upp, och hade ingen aning om hur tvärdjupt det blev i bassängen,,och lilla Marga bara tultade på neråt,,,djupare och djupare.
Lyckligtvis fick jag upp henne relativt fort, så hon hade inte hunnit få så mycket vatten i lungorna, hon kom igång rätt fort efter att ha hostat upp och skrikit de mest gastkramande skrik jag hört.
Lilla Marga kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.




Nina kom hit till mitt lilla samhälle, och jag kände igen henne,,,men hade inte guts att gå fram och knacka på bilrutan :-) Di som är en av mina avbilder tycker jag fann jag här på bloggen. Åter igen lärde jag känna människor som har hjärtan av guld och ögon som smaragder. Dessa människor som delar med sig av sina liv, sina erfarenheter och förgyller min tillvaro här på bloggen :-)





JUNI: Jag åker på en skrivarkurs, och får nya härliga vänner som berört mig djupt. Fairymary och Christofer kunde jag nu skriva upp i mitt hjärta som goda vänner som berikat mitt liv.
Underbara dagar fick vi uppleva utmed vindelälven. Det var tuffa dagar som lärde oss mycket om djupet av vår skrivande person.
Jag lär känna Vida, och hon skickar en film till mig, med ett av de finaste vykort med, som finns på mitt nattuksbord.
Unoett hittade mig och jag fann härligeheten i hennes blogg. Malve och Chissra började komma in på min blogg och hälsa på, och nu tar bloggandet fart och jag får fler som besöker mig, och som bekräftar mig, och som ger mig så mycket! Maria hittar jag och känner att jag funnit min like,,,så mycket likadana tankar och funderingar.
Jag finner Enbart, Peter Carlsson och förundras över vilken man han är - makalös, intressant och rolig fast samtidigt mycket allvar. En annan underbart bra blogg jag finner är Carpe Diem,,,Elisabeths blogg om sitt kämpande, den har gett mig så mycket, och är så vacker samtidigt som den gör så ont, hon skriver på ett sätt som fängslar.


JULI: Jag känner att jag har vägsjäl att välja emellan, inser att alla har vi val i livet att göra,,,att jag alltid har ett val. Det finner jag befriande och känner att jag inte är lika låst.
Jag får över 1000 besökare och känner att jag vill fortsätta blogga. Det är sommar, varmt och jag blomstrar.


AUGUSTI: Jag lär känna Livskrafter - Emma och får se hennes underbart vackra tavlor, och kloka ord, som borrar sig fast och verkligen ger en eftertanke.
Jag blir less på min gamla bloggoutfit och fixar den här nya :-) Jag möter kärleken och blomstrar upp ännu mer, livet känns lätt, skönt och meningsfullt. Jag känner mig trygg och älskad. Inget ont kunde nå mig nu.
Jag lär mig mycket om olika syn på saker och ting, att leva för olika saker är olika från människa till människa - och något man får acceptera, och glädjas åt.


SEPTEMBER: Jag mår som en prinsessa, och det speglar av sig i det jag skriver och det jag känner för andra människor,,,,jag är fylld av kärlek och håller på att spricka om jag inte får berätta för er hur mycket ni är värda för mig och för era andra medmänniskor.
Madde lämnar detta livet, och lämnar också ett stort tomrum efter sig. Men hennes Maddeanda lever kvar.
Gisan kommer in i mitt bloggliv, och jag köper hennes bok som är sååå bra! Hon är värd att läsas,,,flera gånger om, så att man riktigt inser djupet i hennes dikter,,,mycket bra.


OKTOBER: Jag kommer in i en liten svacka, men så är livet,,,,det är en del av livet. Om man inte vet hur det är att må sämre kan man inte känna hur det känns att vara riktigt lycklig.
Jag blir rasande över alla barn som far illa,,,,rasar över orättvisor och känner mig lite maktlös. Men det är ju så som den kloke indianhövdingen sa:

En gammal indianhövding satt och pratade med sin sonson.
Sonsonen sörjde djupt en tragadi som inträffat i familjen.
han sa:
 " Jag känner att jag har två vargar som kämpar mot varandra i mitt
hjärta. En av dem är våldsam,hatisk och hämnlysten. Den andra är
kärleksfull, förlåtande och medkännande."

Det blir tyst en stund innan sonsonen frågar sin farfar: 
"Vilken varg kommer att vinna farfar?" ....
Den gamle indianhövdingen satt lugnt och tryggt
vid elden och svarade.
" Den jag matar."


NOVEMBER:  En riklig bloggmånad, jag bloggar om allt mellan himmel och jord, ibland är jag arg, ibland glad,,,ibland gråter jag,,,känslorna åker lite berg och dal bana - men många blogginlägg blev det :-) Jag finner Mammamelissa och surya, och finner även här underbara bloggar som har skrivandet som gåva. Bloggar som delar med sig av sorg och skratt,,,,tvivel och hopp. Det är gott att känna att man inte är ensam. Pia Alkman börjar komma in och hälsa på, och av hennes härliga blogg får jag min dos av djur och natur, och gi kost.  




DECEMBER:  Julen närmar sig med stormsteg,,,stressen steg i mitt inre,,,mycket blev krångligt, svårt och jobbigt.  Jag känner en förtvivlan över att inte räcka till,,,men det är ju det som kännetecknar en stressad människa - att hon aldrig tycker att hon räcker till, vill så mycket,,,men förmår så lite.
Kärleken får sig en törn,,,
Julen firades och allt fick en lösning till slut, lugnet kom och julen blev bra och underbar som den brukar vara, och nyår likaså. Så jag tycker att 2008 har varit ett mycket händelserikt år. Som gett mig mycket och lärt mig mycket.

,,,känna värmen flöda mellan människor, stanna till oftare och prata. hälsa på fler, lyssna på de som pratar med mig, stanna upp i tillvaron och känna det stora i det lilla.
Upptäcka det stora äventyr som livet är.
Ta tillvara på stunden, tillfället,,,nuet!
Räcka ut min hand både till mig själv och till mina medmänniskor.
Att älska sig själv är en bra början,,,,annars kan man inte älska andra.

Tack snälla Vida  Chissra  och Surya för den fina utmärkelsen!



Med motiveringen från Vida:  

Vindens melodi - som var den första som inte känner mig som kommenterade på min blogg och gjorde en hel lördagskväll. Hennes blogg och personlighet är helt fantastisk och när man går in på hennes blogg vet man aldrig vad som väntar men man lämnar den alltid med en känsla av inspiration, glädje eller eftertänksamhet. Hon är verkligen en vindens melodi och om man lyssnar så tar livet nya dimensioner.

Och motiveringen från Surya:

Vindensmelodi - en vacker, djup, rolig blogg att följa!

Motiveringen från: Chissra: VIndensmelodi: Går rakt in i hjärtat och man tänker efter och värms av hennes klokhet.

Jag måste få återkomma med mina nomineringar senare, Tack tack söta ni för denna fina bloggaward :-)

Nu är jag tillbaka igen efter lite ledighet hemma på min föräldragård. Det har varit skönt och behövligt att ta lite semester, klapparna har varit både många och underbara :-) Både jag och barnen är nöjda, mätta och belåtna,,,,och framförallt utvilade.
 

Men snöovädret drog över norrland och det gick knappt att ta sig fram.





En vanlig väg såg ut som en snöportal,,,,och det låg träd överallt över vägarna,,, men vad är väl en jul utan snö :-)
Nyår firades här uppe i lappland, med min familj, jag hade lagat plankstek och grekisk sallad,,,,och med saffransglass till efterätt..... Mmmmums.
Nu var det nyårslöftena om mera träning och ett nyttigare leverne kvar då :-)) ;-)

GOTT NYTT ÅR