Såja.

Det blir mer en regel än ett undantag att det är långt emellan gångerna jag skriver här, tyvärr,,,har så många gånger sagt att jag ska börja blogga igen men det finns liksom inte den tiden nu....
Jag har iaf min älskade Eros kvar,,,,inga andra vovvar för tillfället. Ming blev såld och jag köpte mig en ny liten valpkompis till Eros, men blev allergisk mot henne, jag har aldrig tidigare varit med om liknande, men tydligen så kan man utveckla allergi mot vissa hundar och inte andra, jag blev så dåligt att det fanns inget annat att göra än att sälja tillbaka henne till uppfödaren.
Men Eros känner jag inte av,,,så vi får se om jag vågar mig på att ta en vuxen hund framöver som inte har valp päls, kanske en omplacering.
 
 
 
 
 

Gråter som ett litet barn....

Jag satt nu precis och smsáde med en vän och vi bestämde att vi skulle träffas imorgon :) Då kom jag på att jag inte läst på hennes blogg på år och dar,,,,så jag kikade in för att kolla runt lite.
Hittade ett inlägg där hon beskriver sin mammas död, då hon var med, varje fas och steg i kampen,,,,hon skri´ver så otroligt målande och vackert fastän det är fruktansvärt att läsa,,,jag får pausa hela tiden för att torka tårarna,,,,för att sedan fortsätta igen.
Vilken otroligt vacker och välskriven berättelse om det som är så svårt och så fruktansvärt.
Tack Maria för en outstanding berättelse som griper tag i en ordentligt, en läsupplevelse som inte går att glömma.  
 
 

RSS 2.0